Jajemän!

Idag fick ja trevlig väckning:D

Tur att han har sett mej nyvaken förut.. :P

Va inte riktigt meningen att du skulle behöva väcka mej.. :P

Va väldigt trevligt att få besök iaf å de va ett väldigt gott kaffe helt plötsligt.. JAjemän nu sitter ja hemma hos mickis å dricker folköl! *asg*

De e fan fösta gången ja tycker att de e gott med folköl... 

Men de e skönt att få dricka nått iaf utan att bli full... Sen ska va dra ut på krogen. vet inte om det blire liljan elle engelska.. :D 

MEn roligt som fan blire nog iaf.. :D fyfan va de e skönt att få umgås med folk :) att orka ta tag i det.. att liksom ja tycker att de e roligt å inte jobbigt.. :) 

Jaha ja så innan ja gick hit så köpte ja en fin middag.. :P 

Taco paj och folköl! :P 

haha ja å kassörskan skratta.. :P

Men ja mår skit bra och ser framemot att gå ut så inåt helvete.. :D 

Ha spela guitar hero nu för första gången idag.. suger som fan på de! men roligt så inåt helvete.. :D

tur att de e bara e mickis som lyssnar på en... haha.. 

Sen så gick ja väl förbi min första olycka idag... här vid affärn va de några som hade krockat.. men de verka gått bra. fast de va massa disko lysen här. men gelica mådde bra.. fick se en massa män i uniform ju ;) 

men tyvärr så hade juh brandmännen hunni åkt..  attans....

hahaha... 

Nej nu ska ja försöka mej på rock sången igen! *asg*

Puss å hej

Ja idag ha man vare å prata med min nya kurator.

Hon va juh lite konstig tykte jag... Men sen när ja kom hem å fick tänka efter lite så tyckte ja att hon va faktiskt väldigt bra. 

Hon börja gräva djupt direkt. Börja ta upp om min älskad Ingemar direkt. 

Va skönt att hon tog tag i det, för hur ska ja kunna veta va min ångest bero på? De krävs juh nån som säger frågar mej å plockar fram det åt mej. Å de gjorde hon bra. 

Sen så ska ja väl bara träffa henne upp till 3 ggr sen bedömer hon om ja behöver psykolog elle inte. 

Så jaaa vi få se va som sägs nästa torsdag.. Skönt vare då å prata iaf.. 

Sen då? 

Vet inte... ska nog gå in å göra mej en semla tror ja! 

Skit sugen, å ja köpte saker för å göra igår... så nu äre väl dags... :P 

Puss puss 

Va fanemej den skönaste natten ja ha haft på länge....

Sov väldigt djupt inga drömmar ingenting....

Tog en sömntablett strax efter 8 igår kväll, Så ja somna väl vi strax efter 9.

Sen ha ja sova precis hela natten... förstå va underbart skönt när man få sova sådär djupt å de e första gången på väldigt länge som de händer.

Men synd att de ska till en riktigt sömntablett för att de ska hända. :(

Sen i morse så skicka grannen mess å fråga om ja vela ha kaffe.. och så kom hon och plinga på efter en timma och väckte mej. Kanon bra juh! :)

För då kom ja upp i tid i morse och fick i mej frukost! :)

Jätte bra! Visst ja e trött nu, men tror de bara krävs en insomnings tablett för mej för att ja ska kunna sova.

Sen så? Joo vet inte så mkt.

Imorgon ska ja iväg till min nya kurator, få se hur det går. Är väldigt nervös faktiskt.. Ja menar de e juh en person som ska hjälpa mej att gräva fram mina värsta perioder i mitt liv, jag hoppas att hon är rätt, att det är hon som kan hjälpa mej.

Så att ja kan få börja bearbeta mitt liv nångång.

Så att ja kan få komma ur den här skiten.

Ja vill juh bli bra, bli frisk.

Men de går juh iaf åt rätt håll nu sen ja flyttat ner.

orkar gå ut och gå. Va ner till mammas jobb idag å hämta henne.. :P

Min mamms =)

Nepp nu blev de inge mera.

Puss

Varför efter 10 år så skickar dom ut post till Ingemar?

Fattar dom inte att de är jävligt känsligt å se min brors namn på ett brev som kommer ner i postlådan?

Mamma ha juh ringt å tala med dom å sagt att han tyvärr inte finns mera. Men hon kan inte säga upp de eftersom hon inte har nån bankbok till det!?

Men att dom inte fattar! Han finns inte hos oss mera.

Det är den underbaraste människa som nånsin levat på denna jord. Tyvärr så fick vi juh bara ha han så kort tid.

Ja som tyckte att han va så stor å vuxen när ja va liten.

Men nu sitter ja i den här åldern själv, å han hade juh inte ens fått börja leva riktigt innan han va tvungen att gå.

Så liten och ovuxen ja känner mej nu!

När ja har legat inne på sjukan så ha ja bara kännt att ja vill krypa ner i nån av mina närståendes famn å bara känna mej trygg...

Men hur kände inte han då när han låg så länge på sjukan?

När han visste att han inte skulle klara sej igenom det hära.

Hur ensam rädd å ynklig kände inte hans sej då?

Med slangar hit å dit, med fötterna inlindade för att dom va så fyllda med vätska å sår?

Med han tankar på att han inte skulle få se oss mer.

Ja tyckte han va så stor....... men han va lika liten som ja är nu.......

 Älskade underbara storebror..... Ja vet att du finns hos oss...

Skulle bara vela känna dej igen, känna dina kramar höra dina ord.

Veta av att du finns här igen, så som du fanns när ja va liten.

Min underbara!

Älskar dej!  

Japp inatt ha ja vare vaken.... Förvånad? Näh..... Kanske inte....

Ha väl vare massa funderingar igen.... I natt ha ja väl vare ganska långt nere i ångesten. Har mått jätte piss... Men så fick ja kaffe besök halv 4 på morgon så efter de vart ja piggare... Ha väl inte vare så social i helgen så de e väl de som tar ingen sej.

Mår kanon mkt bättre nu när ja ha fått prata me min älskade syster.

Hon är världsbäst så äre bara....

Men så ha ja fundera lite nu såhär lite snabbt... Att jaaa visst ja ska gå igenom de som har hänt under mitt liv.

Men de finns faktiskt saker som inte ens att värda att engagera sej i. Att ens skänka en tanke åt.. Så varför inte bara trycka på delete knappen å radera bort de? De tycke ja vore helt kanon. För det är juh faktiskt så att de finns små saker som man inte behöver gå igenom igen. Finns mkt viktigare saker.

Sen så har ja funderat så mkt på mammor.

Varför MÅSTE en mamma alltid se till sitt barns bästa?

Jo jag menar visst hon födde mej, å därmed tog hon på sej ett stort ansvar. Men hon höll mej under sina ängla vingar tills hon själv rasade ihop.

Visst det är väl endel av de som ja ha fått tage igen nu. Men ja mena, ja är 22 år. Alla mammor kan inte, dom orkar inte, för dom mår inte bra själv. Jag älskar min mamma till döds. Och ja blir väldigt ledsen när ja får höra att hon är en dålig mamma. För ja förstår min mamma nu. Jag vet att min mamma inte mår bra. Jag och mamma är inne på samma spår, men ja tar mej ur nu. Det kommer min mamma aldrig att göra, för hon har gått för långt så hon ser inte själv. Ja kan bara ställa upp för henne så som hon igentligen ska ställa upp för mej.

En mamma är alltid en mamma. Men dom har sina brister dom också, och där dom brister finns det annat folk man kan ta in. Jag får juh hjälp. Mamma ha ställt upp så mkt hon kan, nu är det upp till mej och övrigt att göra nått åt min livs situation. För ja ser juh själv att  hon orkar inte.

Men oftast så finns det ju faktiskt en pappa i bilden också.

Varför gör det inget att dom har sina brister?

Varför är det inte lika stort som när en mamma har sina brister?

Säg inte att min mamma är en dålig mamma.... Det är upp till mej att avgöra. Min mamma är den bästa mamma som finns, för de finns ingen annan som är min mamma..... Jag älskar henne så ja kan gråta!

Annars då? Joooooo har juh haft ett litet samtal med min syster... älskar henne.... fan va ja älskar henne.... Å ja menar älskar du mej, men säger ett ont ord om min syster så ska ja bara tala om för dej att de e tack vare henne ja lever idag!! <3

Nej men nu äre klart för idag... ska tvätta lite.....

Puss

Jaaa.. tråkigt med funderingar som vanligt.

Börjar fundera på om min medecin kanske börja ge en negativ inverkan på mej? Är så jävla trött å slut. Ja menar de e 4 olika medeciner.

Kroppen orkar väl inte riktigt de elle?

Sover sover å sover.... sover massor alltså....

Sen då? Jo låg å fundera igår kväll. som vanligt....?

Tänkt på livet, tänk på det som har varit.

Tänkt på folk som ha passerat mitt liv.

Tycker inte illa om nån av dom... faktiskt. ja menar de e så här livet fungerar. Varför ska man gå å tycka illa om nån?

Tycke mest synd om dom.

Visst hade en väldigt bra vän, vi va väldigt bra vänner i början, men sen när allt de här började med mej och hon började få problem så gick vi inte ihop alls. Visst ja va en väldigt kass vän som inte höll de här för mej själv men ja kände verkligen att hon sparkade på mej när ja verkligen låg ner. Ja orkade inte vara "snäll" och hålla de här inom mej. Vart för mkt. Va inte pga att ja vela ge igen, utan de va mest för att få ur mej. Ja orkar inte gå å hålla på en massa tunga hemligeheter nå mera.. Det finns så mkt mörka tunga hemligheter i mej själv. Men nu ha ja liksom avsluta de hela där.

Och sen de vanliga man fick höra va : Kom tillbaka när du mår bättre.

Hmm jaa jag vet de e inte lätt å ställa upp för en människa som lider av grov ångest. De e nästan som epelepsi när man får ett anfall så kan man fan inte styra över nånting.... å det finns stora å små anfall... dom små märker ja inte av själv... De tar ett tag å massa tid med funderingar för mej att inse att de va ett litet anfall de där.

Men ja mena varför tror ni att ja kommer tillbaka när ja mår bättre? Dom som står vid min sida, dom som genomgår de här med mej, det är dom som är mina vänner. Behöver inte vänner överallt utan ja behöver riktigta vänner som förstår mej. som förstår mitt avvikande beteende.

Dom som känner mej vet att ja är en snäll god och väldigt trogen vän. Men den sidan har ja väldigt svårt att visa nu när ja mår såhär.

Äh det finns så mkt funderingar. Jag kan inte uppskatta nånting utåt nu. Utan ja uppskattar saker å ting innerstinne. Finns några personer som står mej väldigt nära som verkligen vet hur uppskattade dom är utan att ja behöver säga nånting. Dom känner hur uppskattade dom är när dom ser varje framsteg ja gör. Dom förstår va ja går igenom. Dom älskar mej för den ja är oavsett hur ja mår.

Sen finns de juh min käre katt. Finns det nå underbarare än min katt? Hon uppskattar mej helt å hållet. Hon är beroende av min närhet och omvårdnad och jag är lika beroende av henne. Hon är mitt liv just nu. Finns alltid hemma när ja kommer hem å bli super glad över att se mej! Bättre än en karl som sitter hemma å väntar ;) haha

Nej de finns så mkt å ja har nog ingen aning om va ja ha skrivit nu.

Ja bara skriver å skriver, Skönt å bara skriva.

En vacker dag kommer ja att stå och titta tillbaka på det hära. Det här är min livs största läxa. Den här erfarenheten ja kommer att få här kommer att skapa mitt liv. Kommer att skapa den person som ja kommer att bli.

Ja vet att ja kommer att älska mej själv så som alla förtjänar att älska sej själv. Jag vet att ja kommer att vara stolt över mej själv så som alla borde vara om sej själv.

Men de bästa av allt de är att ja kommer att se vilka som står mej nära å inte. utan min älskade syster Helena så skulle ja inte ha kommit så här långt. Spelar ingen roll att hon bor 54 mil ifrån mej. Hon är den som är min stora stötte pelare i mitt liv. Det komme hon alltid att vara. Jag känner så enormt stort för henne, trodde inte att ja skulle kunna känna såhär för ett syskon igen. Men hon ha hjälpt mej så som ingen annan ha hjälpt mej.

Och ja tycker att alla ni som bryr er om mej. Ska bara inse fakta.

Hade inte Helena funnits å gjort de hon ha gjort. Så hade ja inte seta här idag. I värsta fall så hade ja inte seta nånstans idag.

Älskar dej helena mest av alla!!

Jaaa man ha bara seta och fundera idag...

De e väl de som ingår i ens liv nu ständigt... Fattar inte varför de ska va så jäkla drygt å fundera hela tiden?

Idag är det första dagen de ha vare så här jäkla drygt...... på länge.....

Men de e så de fungerar nu.... Kan juh iaf leva fast de e så drygt.. Gör nånting... deppar inte ihop totalt......

Men men så äre med ångest.... Vet inte va ja ska skriva men de känns som att de e en hel del som ska ut iaf....

När man ligger ensam hemma i sängen så finns de så jäkla mkt klokt man skulle kunna skriva.... Men då orkar man juh inte skriva... de e juh bara å sätta sej upp å trycka på datorn å skriva sina kloka ord.... .

Äh är väl dags å lägga sej ner å få fram alla tankar....

Natt..

Ångest är nog de värsta man kan va me om..... iaf som ja tycker.

Aldrig, aldrig är man utan dessa tankar. Tankar om allt....

Tankar om livets slut, tankar om så mkt dåligt.... .

Men ja har börja kunna sett en framtid, nått ja vill göra, de ja vill bli.

Ja ha kunna sett va min ångest beror på, varför de här händer just mej.

Ja ha kunna sett varför ja i olika situationer beteer mej som ja gör.

Ja ha börja kunna sett väldigt mkt....

Även börja sett min familje situation när ja va liten, hur länge sen är det hela familjen va lycklig? Då menar ja rikigt lycklig?.... Ja komme bara på episoder då ja och min stora syster va väldigt små. När vi bara va 3 syskon. När min underbara store bror fanns... Ja kommer även ihåg episoder när min lillebror va liten... Sen komme ja inte ihåg nånting.... Å ja mena... Är 15 år bara bortblåst sådär?

Kommer inte ihåg.... nånting från då....... Men de va under samma tid ja stängde in mej känslomässigt... 15 år...... Är det konstigt att man mår som man mår när ja man inte ha visa hur man mår på 15 år?

När jag har gått själv och dragit på mina problem?

Och så fort de ha blivi en liten spricka i min stora mur ja ha byggt upp och dom utomstående ha börja sett hur dåligt ja mår så har ja bara ljugit å sagt att ja mår bra... Att visst man är väl lite ledsen ibland, men de är väl inte konstigt när man ha en bror som ha dött? Joo de e faktiskt lite konstigt Angelica.... Ha ja sett nu.....

Men just nu känns det inte som ja kan arbeta med mej själv när oron sitter i om ja blir utkastad av försäkringskassan elle inte? Man ser de e så många som blir utkastad. Men va händer om ja blire de? Ja skulle inte palla de...

Har så mkt ja måste arbeta med å ja ha inte hunni med nånting knappt... Visst ja ha flytta hem till borlänge igen.... Men ja ha juh inte byggt upp mej själv.... Vet inte alls nånting om mej själv, skulle ja bli utkastad så har de här halvårets sjukskrivning bara vara förgäves.... då skulle de juh bara stängas in igen å stanna där.... måste arbeta med mej själv när ja ha komme så här pass att ja iaf vet VAD som är fel på mej.....

Jaja nää annars så trivs ja som fan här i borlänge iaf... skönt när man komme ut på dagarna iaf....

Men ja bara vänta på att få komma ut å gå..... Först va de juh halsen som va alldeles ivägen... men nu äre juh höften som är helt trasig... kan juh inte röra mej alls nästan ju! är juh ett helt företag att ta mej in te mamma bara.... kan inte städa ingenting.... :( Faaaan de gör så jävla ont.... Dags att ringa farbror doktor angelica?

Joo de e nog på tiden nu.... Ja menar den känns heeelt trasig..... :(

Nepps nu blire å döa lite med annat......

Puss puss